torsdag 28 januari 2010

Det var ett tag sen

Det var väldigt längesen jag skrev och mycket har hänt, att ha tiden att uppdatera allt, det funkar inte.

*Börjar iallafall med att Diamond, han lever och är frisk, det har varit väldigt jobbigt o kämpigt sista månaderna, då jag inte tar hand om honom längre. Han skulle avlivas m.m. Varit en jobbig period för mig. Det tog mig nästan ett år att få honom frisk, och det sabbade en viss människa på en månad :( därför de skulle avliva honom, nu är jag åter i hans liv, och när det blir aktuellt att flytta till Kalmar, får jag ta honom med. :) Det är bästa nyheten på länge, bara hoppas Björn håller fast vid den.



*Jag har gått Reiki kurs hos Lena.

*Jag och M har gått skilda vägar för sista gången, kommer aldrig mer ha den människan i mitt liv som min vän, gjort för mycket skada.

*I juni förra året träffade jag en tjej nere i stallet som red Lenas häst, det visade sig att hon hade en häst som hon inte hade tid för, då hon jobbar mycket och har en unghäst med som kräver tid. Jag var uppe och provred hästen, och det visade sig att vi fungerade ihop, så nu har jag en ny häst att rida, Chepita. Jag får rida henne när jag vill, låna transporten och dra iväg var jag vill. Det känns befriande och samtidigt bra att det finns någon som litar så pass på en. Jag menar, hade man själv gjort de om de varit omvänd situation? Anna visste ju inte i början att jag aldrig hade kört med transport förr. Jag och Chepita är iväg på privatträningar nu tillsammans och i julas ställde jag upp i mitt livs första tränings tävling. Det gick super för att va första gången :) Fick med mig en liten glasängel hem. :)



*I slutet av sommaren så träffade jag mitt livs kärlek, Kenneth. Aldrig mött en man som han. Så fruktansvärt underbar. Finast i världen. Jag kan inte beskriva honom med ord. Jag älskar honom så jävla mycket, ett liv utan honom kan jag inte tänka mig. Trodde aldrig att kärlek kunde va såhär. Så rätt, enkelt och äkta. Och för varje dag som går så blir känslorna bara starkare och starkare. Och det bästa av allt, vi känner precis lika. Vi t.o.m tänker lika utan att veta om det.



Ja stora drag vad som hänt.
Just nu sitter jag hemma hos Anna och Emil, (Chepitas ägare) passar deras hund och hus när de är på skidsemester i Italien. Anna tyckte det var synd att Chablis skulle va ensam så mycket, med bara nån som kom hit och släppte ut henne o gav henne mat två gånger om dagen. Så hon frågade mig om jag ville bo här tiden dem va borta. Och det är klart, kan man hjälpa till, så gör man ju såklart det. Imorse var jag innesnöad, tur Emils pappa kom o skotta för mig :)

Jag var iväg idag,träffade läkare. Förhoppningsvis rullar allt igång och jag blir bättre i ryggen.

"Tempora mutantor et nos in illis" -
Tiderna förändras och vi med dem