Saga och lera.

Sitter här och lyssnar på när mamma läser saga för Isabella. Hur längesen är det inte man hörde en saga? "Stora stygga Bonso" heter den. Tänk när man var liten, då var sagor det enda man kände till om omvärlden. Idag är det ju så mycket annorlunda. Ibland saknar jag min fantasi värld, men jag föredrar ändå verkligheten.

Jag hatar när när det har varit frost och kallt, när allt töat upp, hästarna trampar upp hela hagen till ett lerbad. Finns ju tyvärr ingenting att göra åt det. Min stackars kille får gå i lera oavsett var han står, uppe vid stallet eller nere över vägen :-( Var nere nu i eftermiddags med mamma och Bella, så Bella fick klappa hästarna, vi kom knappt därifrån. Fastna i all lera. hehe, mamma har fin bil nu. :-D

"Maior e longinquo reverentia" - På avstånd är allt vackert